Med skägget i brevlådan

Ibland är man mer vilsen och bortkommen än vanligt. Livets stora frågor måste nog redas ut i enrum, och svaren blir olika för alla. Men de små frågorna, de kan faktiskt lösas med hjälp. Och min fråga just nu är:
Inget skägg - Mustasch - Ansat skägg - Helskägg?
(eller en kombination)
Jag tror att jag ser lite äldre ut i skägg, å andra sidan luktar skägget illa om man får mat i det. Det är skönt att slippa raka sig, men jobbigt att ansa. Man kan smuggla öl i skägget om man ser ut som ZZ top, men man fastnar med det i dragkedjor. Det är mysigt att pilla i skägget med handen, men man gör det hela tiden.

Sååå... Nu är det dags att rösta. Om tillräckligt många har en åsikt lovar jag att böja mig för massorna.

338434-19


Lite inspiration:
 
338434-9

Belladonna

338434-8

She was torn between Jupiter and Apollo

Tristess... Eller kanske likgiltighet. Den där tomheten som uppstår när något man fasat för och/eller längtat efter är över. Egentligen är det egalt om man lyckats eller ej, man unkommer den inte. Som fallet är så är det befriande och stort att vara färdig med de tuffaste terminerna på läkarprogrammet, men samtidigt - när man lyckats med något växer man som människa, men allt annat blir också mycket mindre. Från att ha räddat liv på människor i chocktillstånd ska vi nu titta dem i munnen och be dem säga ahhh.
-Så du har problem med torra slemhinnor? Mmm, jag förstår att detta är ett stort handikapp för dig.

Helgen i Helsingborg var underbar, men nu är den över. Nästa stopp är en hemmakväll med H & A, och sedan middag hos Johan på lördag. Och nästa vecka har jag födelsedagsfest. DET ska bli otroligt kul, men efter det? Var är stordåden? Var är den himlastormande glädjen? När blev vi vuxna?

Det kan gå månader mellan de fantastiska ögonblicken som man minns, medan det gick fem på en vecka när man var tonåring. Jag vill inte vara cynisk, jag har alltid varit stolt över min naivitet, men man börjar ju undra. Det är inte det att jag är missnöjd med något, mitt liv är faktiskt väldigt bra. Men kickarna? Jag har glömt hur man gör...

Don't let me change my heart,
Keep me set apart
From all the plans they do pursue.
And I, I don't mind the pain
Don't mind the driving rain
I know I will sustain
'Cause I believe in you.


When the going gets tough...


RSS 2.0