Liv och död

Helgen var precis så trevlig som man kunde hoppas, men jag kan ändå inte släppa min skavande ångest från Halmstad. En frisk kvinna blev överkörd och släpad till döds under en bil mitt på stora torg. Vi hade gått från den exakta platsen femton sekunder tidigare, och hörde gasandet och smällen.

Jag menar, jag har sett rejält skadade människor, döende och döda människor, men det här är en helt annan sak. Jag var inte i tjänst. Ingen förvaning, ingen chans att göra något.

I bilen satt en mamma och hennes 7-åriga dotter. Mamman körde på offret, fick panik och trampade gasen i botten.

Hur hanterar man någonting sådant? Kan man förlåta sig själv för att man dödat en annan människa med familj och vänner för att man var okoncentrerad och stressad?

Efteråt såg vi bara bilen, den krossade cykeln och en blodpöl. Det var först när vi kom hem som vi kunde läsa om hennes död.


Du och jag döden

Man ska söka på sina initialer på google och den första bild som kommer upp visar hur man kommer dö.
Resultatet:



Weeeey! Döden, here I come!

Nu har helgen v 38 tagit slut

Ja, vilken helg. Tyvärr har nu den där ångestfyllda tomheten efteråt infunnit sig, samtidigt som höstens mörker och vemod omfamnar en så att man rent instinktivt drar upp jackkragen och huttrar till. Mina långa resor genom mörkret på väg till och från jobbet måste dämpas med något att läsa, för ingen musik kan göra det. Glad, snabb eller hård musik känns bara fel, och deppig, lugn eller ljuv musik förstärker bara hösten. Och fram till resan har jag inte mycket att se fram emot...

Men logdansen blev allt vi hoppades på. Maten var fantastisk, vännerna underbara, och sigges loge galen. Kan inte minnas sist jag hade så trevligt i goda vänners lag. Jag längtar efter er alla, och malmö, och vårt hem.

Efter att denna jobbveckan på akuten är till ända ska jag se till att lägga upp lite bilder för er som inte har åtkomst till facebook...

Smile, and the whole world smiles with you

 +  +  +  +  =

Såhär känner jag mig idag, för nu tittar den lilla solen in igen, och om några timmar åker mina finfina vänner genom hela Skåne och halva Småland bara för att få vara med i vår lilla samling, som kulminerar i en logdans som kommer att gå ned i historien.

En kopp? Kaffe, ja tack. Te, ja tack. Mens, nja...



Är det någon som känner någon som använder en sådan här? Eller som kanske själv lever i snusk?

Enl Wikipedia:

Menskoppen är ett mensskydd som förs in i slidan och fångar upp menstruationsblodet. Skillnaden jämfört med tamponger är att slidans naturliga fukt inte sugs upp. Olika modeller av silikon, latex och plastmaterial finns. De menskoppar som går att få tag på i Sverige (Keeper, Mooncup, DivaCup, Lunette) är flergångsprodukter men det finns även menskoppar som är förbrukningsvaror. Preventivmedlet pessar kan även användas som menskopp.

De flesta kvinnor behöver en viss inlärningsperiod innan menskoppen fungerar perfekt.
(...) En återanvändningsbar menskopp tvättas med tvål och vatten. En barntandborste kan användas för att komma åt överallt. (...) ett klimatsmart menskydd och därför valet för miljömedvetna kvinnor.

Det slutgiltiga beviset för att kvinnor är äckligare än män. Hmm, ja, varför inte börja tvätta gamla kondomer med tvål och vatten och barntandborste? Mindre avfall, mindre kostnad - Ett klimatsmart preventivmedel och därför valet för miljömedvetna män.


Nåt nytt, nåt gammalt, nåt lånat, nåt blått

Jag kan inte gå en dag till utan att nämna Anna Larsson, som kanske är Sveriges mest felplacerade kvinna. Hon kombinerar enkelspåriga lösningar med banbrytande dumhet, dränker detta i en hög röst, kryddar med brist på självinsikt, och publicerar spektaktlet i Svenska dagbladet i egenskap av krönikör. Jag skulle kunna tipsa om några av de dummaste texterna, men har insett att ni kan välja på måfå, för de är lika värdelösa allihop. Det är obegripligt hur hon fått jobbet, men samtidigt kanske man ska vara glad att hon väljer att slåss för sina åsikter på sitt sätt och att hon inte valde politiken...


Jag åker bort. Torpet är kvar...

I brist på inspiration men med överflöd av tid har jag de senaste veckorna läst alla bloggar jag funnit vara intressanta, och med ännu mer tid även de som är helt värdelösa. Detta har förstås satt sina spår, och jag tror mig nu veta vad åtminstone jag själv vill ha ut av en blogg. Givetvis är detta inget banbrytande, och givetvis kommer jag inte att nämna vad som gör en blogg bra eftersom jag då genast skulle skjuta mig själv i foten genom att ställa för höga krav på min egen och nodirectionhome.blogg.se skulle bli en besvikelse.

Jag har därför som intention att leva som jag skulle kunna lära och göra den här bloggen till en bra mycket bättre blogg än andra, professionella bloggar.

Vi börjar idag.

RSS 2.0