Alla tidiga kvällar i parken

På landet var allting stilla,
och vi blev som barn på nytt
vi drack vin i den friska grönskan
och vi hade en enda önskan
att slippa allt
det som vi fyllt

Mitt rum låg en trappa upp mot skogen
och vi spelade Everybody knows this is nowhere
och ingen av oss trodde något annat
än att vi för alltid skulle bli kvar där

Jag såg ett kort härom dagen
där vi sitter i gräset
och kisar mot kamerans ljus.
Vi såg lyckliga ut,
fria och vilda,
men det kanske bara är det jag vill minnas
som jag minns

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0