Apajävel?

Bibbi fick hjälpa en polis att komma in genom vår port för en stund sedan, och efter ett hispigt letande efter nycklarna stod hon efter bedriften bakom mig och bara tittade ut genom fönstret på polisbilen. Teet som hon just satt på hade hon glömt, och hon andades häftigt och såg nervös ut.

Ja, hon kunde inte göra någonting på flera minuter, så upprymd/stressad/tokig var hon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0